Eftermiddagen har spenderats på stan med en efterlängtad Karin. Herregud så jag saknat henne!
Idag har jag varit ledig så passade på att åka in till stan för en lunchdejt med Simon. Väl hemma igen har jag gått och småfixat och börjat packa inför flytten i slutet av april.
För er som inte vet så flyttar vi från lgh till radhus vilket ska bli såå skönt. Blir perfekt hem för vår lilla familj med trädgård och allt sånt härligt. Bra tajming till sommaren med så man kan sitta utan och grilla :)
Idag går vi in i v.26 (25+0)
Det börjar ta på kroppen nu.
Inte bara det att jag blir större och tröttare för var dag som går, jag får bara mer och mer ont. Vissa dagar kan jag knappt gå för att jag har sån värk vilket ställer till det lite. Allra mest på jobbet. Jag vill så mycket men det finns inte så mycket ork kvar som jag hade velat.
Imorgon ska vi iaf till bm för att bla lyssna på hjärtat. Har längtat såå mycket :)
Tror jag smälter!
Kom hem och hittade ett paket som innehöll allt det här.. Tillsammans med ett gulligt kort som typ fick mig att gråta floder. Tack världens finaste Karin! Kärlek till dig ♡
Börjar visa sig rätt tydligt vilka som är ens riktiga vänner och vilka som ställer upp och finns där. Tack, ni är bäst ♡
Helt otroligt hur man kan forma kroppen egentligen. Med rätt kost och träning kan du skapa sjuka muskler.
Men du kan även bära på ett liv som i nio månader växer till sig i din kropp.
Ganska mäktig känsla att få chansen att uppleva en egen graviditet.
Jag känner nu min lilla flicka tydligt där inne när hon vänder på sig och slår kullerbyttor. Magisk känsla ♡
Jag är så lyckligt lottad.
Uppdateringen suger för tillfället som ni säkert märkt. Jag har haft fullt upp med nytt jobb och lever än i min bebisbubbla. Tiden bara springer iväg och mer än 1/3 av graviditeten har redan passerat.
När jag inte jobbar så sover jag ikapp eller försöker göra annan nytta när ork och tid finns.
Igår var det dags för ultraljud.
Fick äntligen se vår lilla bebis igen som växer så det knakar i magen.
H*n sprattlade som en tok där inne och log. Både jag och A tittade på varandra och kramade varandras händer extra hårt.
Kan knappt förstå att vi ska bli föräldrar..
Har nog aldrig varit lyckligare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



























